Visit Västerbotten

Världens längsta linbana

Vi gungar iväg över myr, sjö, skog och vägar. Solen skiner och vi ser den lilla vita korgen som vi åker i som en glidande skugga. Det handlar om det som 1943 togs i bruk som världens längsta linbana. Då transporterades malm mellan gruvan i Kristineberg och smältverket i Boliden, nu får vi nöjesåka mellan Örträsk och Mensträsk eller tvärtom.

Andra världskriget innebar en avspärrning där gummidäck och drivmedel var bristvaror. Hur skulle malmen fraktas? Järnväg skulle ta för lång tid att bygga och så föll valet på en linbana som blev 96 kilometer lång.

Snö och kallt

Den byggdes under den hårda, snörika vintern 1942-43. Så börjar resan med att se filmen om bygget. Hur härligt det än är att mumsa på renstek och potatissallad i medköpt korg och att njuta av utsikten kan man inte låta bli att tänka på väglöst land, snö och kyla.

På ett år och 5 dagar gjöts 515 stolpar som är mellan 7 och 38 meter höga. Till varje meter stolpe behövdes 2 ton betong. Läs den meningen en gång till. Och lägg till handblandad. Och bli lika imponerad och förundrad som jag. Hur kunde det bara gå i väglöst land? Stolparna numrerades och så visste de som skulle köra ut byggmaterial var de skulle ta vägen. Med maten ordnades det så att kvinnor lagade och körde ut frukost, middag och kvällsmat med häst och täcken runt de ångande kastrullerna. Det var 1 500 man som skulle utspisas.

Pionjärverk får inte dö

Ett pionjärverk känns det som, men linbanebyggaren hade testat på att bygga en 42 km lång linbana i Köping och hade med sig erfarenheter därifrån.
Linbanan hade gått dygnet runt sedan starten, men 1998 ansåg Bolidens nya ägare att den tjänat ut. Örträskborna ville varken fatta eller acceptera. 28 man hade hållit banan vid liv och trim och alla kände någon som berättat om slitet och bygget. Något måste göras. Huvudivrare var musikläraren Alve Johansson som varit i Australien och sett industriminnen användas med respekt och fröjd.
Resultatet av mycket frivilligarbete med teknik och säkerhet gör att vi i dag kan åka 13,6 km linbana på en och en halv timme från Örträsk till Mensträsk. I priset ingår resa i fyrapersonerskabin, filmen som du absolut inte får missa och bussresa tillbaka till utgångspunkten.

Potta och komradio

Bosse Biström som kände många som bygg,t och som själv hade jobbat på banan hela sitt vuxna liv säger med kraft:


- Vi satsade för att vi ville hedra de som byggde linbanan och vi ville ge våra byar en chans att överleva.
En del i kampen var att stolparna skulle få stå kvar hela vägen och det gör de. De ser ut som skulpturer, raka i ryggen och stiliga i landskapet. Tysta minnesmärken med en otrolig kraft i.
I dag äger en stiftelse banan och Bosse Biström driver den tillsammans med Marie-Louise Eklund. Vi är inbokade och Bosse och Marie-Louise placerar i vagnarna. Bosse visar hur kommunaktionsradion som finns i varje vagn fungerar. Marie-Louise visar pottan som finns under sätet. Helgarderat känns det som.

Gädda och näckrosor

Båda svarar på frågor. Det här är spännande för både barn och vuxna. Det gungar igång och på det nerfällbara bordet finns en karta som pekar ut bäckar och vatten, där man lagt i timmer för att kunna cykla och köra skottkärra, gårdar och byar. Mitt på möter vi de som kommer från andra hållet. Nära kommer de och för varje stolpe vi åker förbi kuggar det till. Och där en som jobbar med banan. Men var det en riktig gubbe? Och skoterledsskylten mot Glommersträsk. Det är mitt på dagen men ändå hoppas vi på en älg och kanske är det en räv vi skymtar skuggan av. På ett ställe tror jag att det är en jättegädda som glider fram. Och där gula näckrosor.
Och sen, redan framme...
I Örträsk finns i det gamla Skrädhuset filmvisning, en utställning och en liten servering med tidstypiska kafémöbler. I Skrädhuset sorterades förr malmen. Där finns också reparationsverkstaden och de gamla malmkorgarna.


I Mensträsk på Bäckerudden hittades malm 1945 och här byggdes ett schakt som var 245 meter djupt och gruvgångar sprängdes under sjön. Vatten läckte in och det blev så osäkert att gruvan stängdes 1949. I den gamla gruvlaven finns en servering som kallas Krogen i Skogen som är öppen när linbanan går och där man kan boka för sällskap och stugor där man kan bo